Eurovisionvecka!

Ja , eurovision alltså, jo men det gillar ju jag att titta på, sällan jag ser röstningen, orkar inte hålla mig vaken. Men alltså på riktigt, vad mycket skit det är, jag tycker numret blir helt förstört när det bara är en massa blinkande ljus och skrik. Måste blunda för klarar inte det blinkandet. Men detta året är verkligen Sverige bäst, helt klart! 

I veckan har jag avklarat ett skolmöte. Flickan med ibs har ju haft mycket frånvaro på grund av det. Så detta var ett uppföljningsmöte för att se hur det gått. Närvaron är mycket bättre, och hon har börjat äta skolmaten. Hon åt bara 2 bananer för att inte riskera att få ont i magen, stackarn. 

Även ett tandläkarbesök är avklarat. En del andra tider har jag skjutit fram tills pappan är ledig. 

I onsdags skulle vi fira lite på kvällen , inför ledigheten, med en cava. Blev inte riktigt som jag hade tänkt. Jag försökte få den lilla att sova i cirka 2 timmar tills jag gav upp. Mannen bastade och jag blev bara på så fruktansvärt dåligt humör. Jag vill såklart inte missunna honom att koppla av, han jobbar ju heltid. Men ändå blir jag så trött och sur att det är jag som måste ta hand om den lilla hela tiden. Nu överdriver jag för han tar hand om henne mycket också. I alla fall så somnade hon jämte mig i soffan efter klockan 22 och då hade jag minsann ingen lust att dricka. Blev att jag gick och la mig istället. 

Jaja det är så det kan bli. Mitt humör kan ändras väldigt snabbt. 

Jag har även trokanterit , inflammation i höften på vänster sida, (jag har själv ställt diagnosen) , jag föredrar att ligga på den sidan, men det måste jag undvika nu. Vaknar upp på nätterna av att det smärtar så förfärligt! Måste vända på mig direkt. Innan räckte det att jag gjorde det men nu släpper inte smärtan ändå. Den smärtan är nog värre än huvudvärken. Svårt att jämföra olika smärtor så men jag tror faktiskt det. Den går inte över förrän jag går upp och rör på mig. Anledningen till att jag inte har sökt för detta är att jag inte har kunnat med. Jag skäms för hur mycket jag har sprungit på vårdcentralen. Jag är nog ökänd där. Måste inte ens säga mitt namn i kassan även fast det är olika som sitter där. De vet precis vem jag är. Hur känns det då? Men får man ingen riktig hjälp så får man ju hålla på att fortsätta söka, det är inte mitt fel haha. Problemet är att jag har ju bytt vårdcentral men det är fortfarande samma rehab man går hos. 

I alla fall så blir sömnen väldigt störd av detta. En annan sak är att jag senaste 2 veckorna har svårt att äta. Jag mår illa när jag tänker på mat och jag får så fruktansvärt ont i magen när jag ätit. Jag tänker kanske magkatarr men då brukar man väl även ha sura uppstötningar, det har jag inte, bara fruktansvärt ont i magen. Haha ni måste väl undra vad det är med mig. Bara en massa sjukdomar och elände. 

Idag är jag lycklig. Min man ska ut ikväll på stan med en vän, så han har tagit med sig de små så de ska sova över hos hans mamma och pappa inatt. Det ska bli så himla skönt!!!! Jag har nu dagen och kvällen i bara lugn och ro. Hör att de stora städar köket just nu med hög musik. Men det känns som att jag får semester. Ska väl köpa något gott till ikväll. Godis går alltid ner haha. 

Så nu ska jag njuta!!!!

#postkontusionellt syndrom.