Fredags tankar.

Att inte bli sedd , att känna att ingen förstår, att inte få hjälp eller helt enkelt att inte bli trodd.

Det är många känslor man kan känna när man inte mår bra eller går igenom något jobbigt.

Och det är lätt att känna så här, för INGEN kan förstå hur just DU känner, för även om Andra har liknande problem så kan man ändå uppleva det helt olika.

Jag kan inte heller till fullo förstå andra , särskilt om jag inte har liknande problem.

Detta är någonting jag måste arbeta på och jobba med mig själv. I skrivande stund inser jag att jag kan inte begära det av någon annan.

Men det jag vill kunna förvänta mig är att åtminstone bli trodd och bli visad medkänsla.

” Linda hur mår du idag? ”

” Linda jag förstår att du inte orkar idag”.

Att bli bekräftad att de vet att jag har ont. Jag orkar inte umgås jämt, det blir mycket avbokningar. Det är så det är bara. Jag kan inte göra något åt det.

Samtidigt vill jag inte att det ska vara det enda samtalsämnet. Ibland känns det som det är det enda folk pratar med mig om när man träffas.

Ibland vill jag inte bli påmind.

I stort sett har jag huvudvärk i princip varje dag så det är egentligen ingen idé att fråga hur jag mår. Det viktigaste är att jag vet att de vet och att de finns där.

Det blir allt för denna gången.

- postkontussionellt syndrom.